Isen värmer upp hela Studenternas
Kylningen av Studenternas bandyisar genererar massor med värme. Förr släpptes den ut i Fyrisån. Nu tas energin i stället tillvara för att hålla fotbollsplanen snöfri och försörja hela Studenternas med både varmvatten och värme.
Josefin Lundvall, teknisk förvaltare och Johan Larsson, drifttekniker på Uppsala arenor och fastigheter förklarar hur isen på bandyplanerna kan värma upp hela Studenternas, inklusive fotbollsplanen.
Det ryker lätt om både konstgräsplanen och de båda bandypisterna på Studenternas i januarikylan. Mycket energi går åt för att både kyla ner isen och att hålla fotbollsplanen snöfri. Förr försvann all spillvärme ut i luften och Fyrisån. Men sedan den nya kylanläggningen byggdes på Studenternas 2021 återanvänds så gott som all överskottsvärme från kylanläggningen, cirka 1600 MWh per år, till att värma upp byggnaderna, varmvattnet och fotbollsplanen på Studenternas.
Förenklat fungerar det ungefär som ett kylskåp, förklarar Johan Larsson, drifttekniker, och Josefin Lundvall, teknisk förvaltare på Uppsala arenor och fastigheter. Med tryckskillnad och värmeväxlare får man kyla på en plats och värme på en annan.
– Det är magiskt vad man kan göra med lite vätska och tryck, säger Johan och visar in i teknikrummet där det mesta av magin sker mellan bandyisen och fotbollsplanen.
Motsvarar 20000 kylskåp
Två kylaggregat med åtta kompressorer var, stora som bastanta grisar, förser bandyplanerna med kyla. Den totala kyleffekten är 2,4 MW, vilket motsvarar effekten i över 20 000 kylskåp. Genom hela byggnaden går ett ordnat myller av grova svarta och stålfärgade rör som transporterar kylmedia och hetvatten i ett komplext system.
– Jag är ganska säker på att detta är Sveriges största kylanläggning för konstis, säger Johan. Men helt säker är han inte.
När konstgräsplanen anlades mitt i vintern var man tvungen att hålla marken varm – då gick det åt mycket energi! Numera går det åt betydligt mindre.
– Några tjänstepersoner på kommunen hörde av sig, de trodde att något var fel, att det saknades en nolla på fakturan. Vi drog en bråkdel så mycket energi som behövs till andra uppvärmda planer, säger han.
Räcker till både värme och varmvatten
Vattnet som värmts upp i kylanläggningen går först till varmvattensystemet på Studenternas. Sedan leds det till värmesystemet i byggnaden innan det värmer upp fotbollsplanen. Eventuell överskottsvärme leds ned i ett lager med makadam, grovt grus, som magasinerar energin. Över makadamet ligger tunnare rör som fungerar som värmeväxlare. Temperaturen styrs automatiskt, efter vädret.
– När det blir kallare får vi mindre kylbehov till isen, då går det mesta av energin till varmvatten på Studenternas och vi kan ta upp värme till ytan från makadamlagret, säger Johan.
Mjuk och fin plan
När vi kommer ut på Studenternas konstgräs har ett lag just avslutat sin träning och snöflingorna faller lätt över den klargröna planen. Runt ligger en vall av uppskottad snö, blandad med svart gummigranulat. Toppskiktet på planen behöver hålla sju till åtta grader för att planen ska hålla rätt förutsättningar. Johan känner på gräset.
– I dag är det en bra dag! Kylmaskinerna går på låg effekt, men genererar ändå värme. Planen är mjuk och fin, säger han.
Och de olika fotbollsföreningarna som tränar på Studenternas verkar nöjda med servicen, enligt Josefin.
– Vi har fått väldigt lite synpunkter från föreningarna, jämfört med på andra uppvärmda planer, som exempelvis Lötens idrottsplats.
Värmen skulle kunna räcka till mer
Johan har koll på tekniken och styr så att kylanläggningen fungerar som den ska, att vattnet ligger på rätt temperaturer, felsöker, driftoptimerar och energieffektiviserar.
För det finns ännu utvecklingspotential för anläggningen, enlig Johan och Josefin. Styrningen kan förfinas och båda har idéer om hur värmen skulle kunna användas ännu mer.
– Vi skulle också vilja bygga om så att vi kan koppla förbi varmvattnet och värma upp planen direkt, säger Johan.
Kapaciteten är också större än vad som behövs på Studenternas, enligt Josefin.
– Men att ansluta fler fastigheter med nya kulvertar skulle vara dyrt. Däremot skulle vi kunna koppla på bandyläktarens värme och varmvatten på systemet i stället för att använda fjärrvärme som nu, säger hon.
Johan och Josefin visar runt inne i teknikrummet. Effekten från kylanläggningen motsvarar 20000 kylskåp.
